Nostalgi
Det här är anledningen till att jag tvingade Petter att köra mig till mina föräldrar förra helgen trots att hans Skruttibangbang ville ge upp livsandan flera gånger på vägen dit:
Vi kom i alla fall fram till slut så att jag fick min promenad bland vitsippor som luktar barndomsnostalgi och jag insåg att jag älskar stället mer än när jag bodde där.
Min syster och jag brukade fylla famnarna med vitsippor. Det blev alltid problem med att hitta vaser till alla och sedan att hitta platser för vaserna, men det var inte det som var det viktiga, det var själva plockandet. Det finns en romantik som till och med ett barn förstår i att fylla famnen med vitsippor eller att lägga sig på en bädd av vitt för att titta på molnen.
Hela jag är euforisk lycka vid blotta tanken på dessa minnen och i allra högsta grad när jag vandrar omkring där. Vi brukade nog tävla om vem som hade flest sippor, det fanns inget som inte gick att göra till en tävling i vår familj.
Idag sörjer jag att jag missade no pants day i Göteborg igår. Det hade varit spännande, inte för att titta på rumpor utan för att det alltid är roligt att se folks reaktioner när några förverkligar vad vi alla drömt mardrömmar om: att glömma ta på sig byxorna.
Vi kom i alla fall fram till slut så att jag fick min promenad bland vitsippor som luktar barndomsnostalgi och jag insåg att jag älskar stället mer än när jag bodde där.
Min syster och jag brukade fylla famnarna med vitsippor. Det blev alltid problem med att hitta vaser till alla och sedan att hitta platser för vaserna, men det var inte det som var det viktiga, det var själva plockandet. Det finns en romantik som till och med ett barn förstår i att fylla famnen med vitsippor eller att lägga sig på en bädd av vitt för att titta på molnen.
Hela jag är euforisk lycka vid blotta tanken på dessa minnen och i allra högsta grad när jag vandrar omkring där. Vi brukade nog tävla om vem som hade flest sippor, det fanns inget som inte gick att göra till en tävling i vår familj.
Idag sörjer jag att jag missade no pants day i Göteborg igår. Det hade varit spännande, inte för att titta på rumpor utan för att det alltid är roligt att se folks reaktioner när några förverkligar vad vi alla drömt mardrömmar om: att glömma ta på sig byxorna.
Kommentarer
Trackback
