Att vara barn i en vuxen kropp

Vi går av spårvagnen men kvar står en pojke, han är för rädd för att gå ner för trappan, han kramar bananskalet han håller hårt i händerna och ansiktet förvrids i förtvivlan när han börjar gråta. När hans mamma som redan klivit av uppmanar honom att gå ner så att han hinner ut innan dörrarna stängs tar han mod till sig och övervinner slutligen rädslan.