Att vara barn i en vuxen kropp

Ringde till min mormor och morfar alldeles nyss. Pratade lite med mormor och alldeles i slutet av samtalet hör jag morfar i andra änden av tråden säga "tack för att du ringde" och blev på så sätt påmind om hur fascinerad man kan bli av tekniken. Min mormor och morfar blev nämligen väldigt lyckliga när de insåg att de båda kunde prata i telefon samtidigt i varsin lur och gör detta allt emellanåt. Det roliga med det hela är att den ena ofta sitter tyst och lyssnar och först i slutet av samtalet inser man att det är någon mer som tar del av samtalet. Det är ungefär som precis innan man lägger på, båda två gör nämligen som i alla amerikanska filmer; när de har sagt det de ska säga lägger de på. Ibland står man där med luren i handen och jobbar sig igenom alla artighetsfraser som "ha det så bra nu då, hejdå" innan man inser att de redan lagt på.
             Mormor och morfar är paret man vill vara när man är gammal, de tar hand om och oroar sig för varandra, när toaletterna gick sönder tog de varsin och tävlade om vem som kunde laga den först och bäst. Mormor har koll på släkten och är evig optimist, trots att hon har gått igenom väldigt mycket svårt så ser hon positivt på allt, hon har alltid en lösning och bakar dessutom de bästa tårtorna. Låter det som att idealiserar min mormor? Det gör jag, hon är min idol, min strävan vill bli som hon och se livet som hon ser det. Jag ska bjuda barnbarnen på tårta efter frukosten (som består av hemlagad sylt och fil, och ja, ordningsföljden talar om kvantiteten, och hembakat bröd). De fick stå ut med mycket, när min syster och jag kom med väskor fullproppade med leksaker (trots att vi bodde grannar) för att sova hos dem så skämde de bort oss ordentligt. Morfar spelade lika förvånad varje gång han kröp ner i sängen och vi hade gömt en hel mängd hårda leksaker mellan lakanen. Mormor lärde oss massor av nya bus men de kunde också säga ifrån när det blev för mycket. De säger alltid vad de tycker vilket är väldigt skönt då man ofta bara får höra det folk tror att man vill höra. Ja, jag ska bli som mormor när jag blir stor.

För övrigt, mormors toalett lagades med ett litet bildäck till en gammal leksaksbil och ett platthuvud. Det är tur att de har ett stort hus med många förråd för allt de samlar på sig. Mormor brukar säga att "städa och slänga, det får ni göra sen". Jag är faktiskt rädd att jag redan är en samlare... Men bara man har utrymmet och vett nog att spara rätt saker, som leksaksbilar och platthuvuden, så går det nog bra.